Swedish

Trump presenterade nyligen "århundradets avtal" för att skapa "fred" mellan Israel och Palestina. Det är en lista full av förnedrande villkor för palestinierna som syftar till att ge amerikanskt stöd åt Israels expansion.

Den 8 januari stannade hela Indien när mer än 250 miljoner deltog i en landsomfattande generalstrejk som hade utlysts av de tio centrala fackföreningarna i kamp mot Modi-regimens brutala politik.

Början på det nya året firades med sedvanligt pompa och ståt. I London hälsade många festprissar det nya decenniet med fyrverkerier liksom i Edinburgh och andra storstäder. Säkert firade Storbritanniens nya premiärminister Boris Johnson med mer liv och lusta än de flesta. Med sin storseger i valet 2019 bakom sig har han nu fria tyglar att leda nationen mot ett gynnsamt slut på Brexitförhandlingarna. I teorin, i alla fall.

Sedan krisen 2008 har främlingsfientliga partier och rörelser stärkts i både Europa och USA. De har även lyckats vinna över vissa skikt inom arbetarklassen till sitt program. Delar av arbetarrörelsen har börjat anpassa sig till deras idéer och börjat ställa krav på hårdare gränskontroller. En del försöker legitimera detta med citat från Marx, men sanningen är att en sådan kortsiktig politik varken har något att göra med Marx eller med traditionerna från Första, Andra eller Tredje internationalen.

Människan har den kunskap som krävs för att kunna nå de mest avlägsna delarna av vårt solsystem och utveckla förarlösa bilar, men ändå är vi maktlösa när det kommer till att lösa våra vardagliga problem. Den moderna vetenskapens framsteg är häpnadsväckande, men samtidigt tvingas vissa bo på gatan för att det inte finns tillräckligt med bostäder och unga har svårt att hitta bra jobb.

Tidigt på fredag morgon (3 januari 2020) lät Trump-administrationen i sin enorma arrogans döda den iranska general Qassem Soleimani, liksom den irakiska paramilitära ledaren Abu Mahdi al-Mohandes på Bagdad flygplats. Återigen bidrar USA-imperialismen till att öka instabiliteten i Mellanöstern.

Alla reaktionärer jublar. Donald Trump var särskilt förtjust: "Grattis till Boris Johnson för hans stora SEGER!", skrev den amerikanska presidenten på Twitter. "Johnson säkrar förkrossande valseger", utropade Financial Times, samtidigt som pundet steg på valutamarknaderna.

Den 10 november klockan 16:50 meddelade den bolivianska presidenten Evo Morales att han avgår. Det var kulmen på en kupp som förberetts sedan en tid tillbaka. Ett polismyteri, krypskyttar som attackerade gruvarbetare, en OAS-rapport som ifrågasatte det senaste valets giltighet och slutligen arméns "förslag" till Morales att han borde avgå var bara de sista åtgärderna under helgen.

Affärsnyheterna beklagade sig nyligen över att det förekommer "inverterad räntekurva" i ett flertal länder, som om det var ett förebud om en kommande domedag. Många arbetande människor fick fundera själva över vad detta kunde tänkas betyda. Tio år efter "den stora recessionen" är det förståeligt om många tror att vi levt i ständig lågkonjunktur sedan dess och att saker knappast kan bli sämre. Men trots att saker inte har varit bra i de flesta länder kan saker också bli mycket, mycket värre. I den här artikeln förklarar vi varför.

Den 9 november 1989 föll Berlinmuren. Strax efter krisen 2009 skrev Alan Woods en svidande uppgörelse med den katastrof som kapitalismen inneburit för den östtyska arbetarklassen. Om detta verkligen var den seger för kapitalismen som socialismens fiender påstår – varför anser då så många att det var bättre förr?

Nio katalanska politiska fångar, som har hållits häktade i näs tan två år, har nu blivit dömda till mellan 9 och 13 år långa fängelsestraff av Spaniens högsta domstol för uppvigling och missbruk av allmänna medel. Och vad var deras "brott"? Orga niserandet av folkomröstningen om Kata loniens självbestämmande den 1 oktober 2017. Detta är ett skandalöst och odemo kratiskt åtal som tydligt visar hur rutten den spanska grundlagen är. Internatio nella Marxistiska Tendensen fördömer dessa skamliga domar och uppmanar alla socialistiska, demokratiska och arbetaror ganisationer världen över att mobilisera mot dem med all sin kraft.

Sannolikheten för ett nyval i Storbritannien ökar för var dag som går. Det konservativa Tory-partiet är skakat i sina grundvalar, och bara en Labourregering kan erbjuda en lösning på den nuvarande krisen. Detta kan bara uppnås om Labour går till val på ett program med krav för arbetarklassen.

De syriska kurdernas hemland, Rojava, håller på att invaderas av den reaktionära Erdoganregimen. Om invasionen lyckas kommer de islamistiska fanatiker som Turkiet använder som stormtrupper att våldta, bränna och mörda sig fram vart de än går, precis som de gjorde under invasionen av Afrin förra året. Tusentals kommer att dödas och tiotusentals män, kvinnor och barn kommer att tvingas lämna sina hem.

Netflix-serien Trotsky,producerad av rysk statlig tv, är en skandalös förvanskning av både Trotskijs liv och oktoberrevolutionen. Alan Woods och Josh Holroyd ger här ett svar till denna kränkande skildring av Trotskij och bolsjevikpartiets arv.

Den internationella klimatstrejkrörelsen har spridit sig över hela världen. Under det senaste året, under flera globala aktionsdagar, har miljontals unga människor från över hundra länder lämnat skolan för att delta i “Fridays for Future”-protester, och krävt omedelbara åtgärder för att motverka klimatkrisen.

Under de senaste två månaderna har aktiemarknaderna upplevt våldsamma svängningar, då Trumps oberäkneliga handelspolitik fört världsekonomin farligt nära en recession. Nu har Trump återigen skjutit upp införandet av nya tullar, som han tillkännagivit för bara två veckor sen. Men detta tillfälliga uppskov kommer inte att kunna lösa konflikten.

Hongkongs enorma proteströrelse har nu pågått i över två månader. Trots ökad press från Peking och Carrie Lams regering så blir rörelsen bara alltmer radikal. Från att i början ha använt sig av mer borgerligt liberala metoder så börjar man nu alltmer använda klasskampens metoder.

Trotskij ger här ett svar till alla de reformistiska och småborgerliga skeptiker som i slutet på 1930-talet, i sin rädsla för fascismen, kritiserade och tog avstånd från marxismen. Trotskij förklarar hur de vägrade att ge arbetarklassen en ledning just i den kritiska stund då det behövdes som mest.

I denna intervju från 1939 delger Trotskij om de viktigaste lärdomarna av att arbeta i en period av reaktion. Trotskij berättar om behovet av att skola kadrer och inrikta dem mot arbetarklassen, för att på så sätt förbereda för ett nytt uppsving i klasskampen.