Venezuela: Maduro anklagar vänstern och Kommunistpartiet för att vara imperialistiska agenter

De senaste veckorna har Venezuelas regering eskalerat sina aggressiva uttalanden mot den revolutionära vänstern. Attackerna från president Maduro och talmannen för den nationella församlingen Jorge Rodríguez, har framförallt riktats mot APR: Folkliga Revolutionära Alternativet, som är en koalition av flera olika organisationer som står till vänster om Maduros regering. Anklagelserna har varit mycket allvarliga, och bland annat handlat om att den oppositionella vänstern agerar i maskopi med den amerikanska imperialismen.


[Source]

Fram tills nu har attackerna mot APR bestått av hot, censur i statlig och privat media samt ett flertal fall av repression mot APR-kandidater i valet till den nationella församlingen. Det viktigaste och mest allvarliga är att dessa attacker kan öppna upp för en ny nivå av repression mot vänstern och arbetarrörelsen.

Ett av skälen för regeringen att intensifiera sin politiska kampanj mot APR skulle kunna vara att de vill göra det enklare för sig att gå mycket längre till höger med en mer nyliberal politik och fler privatiseringar. Detta för att kunna komma undan sanktionerna från USA-imperialismen och komma ur den nuvarande djupa ekonomiska krisen. Sådana åtgärder kommer alltid att innebära försämringar för arbetarklassen. I det läget skulle APR kunna spela en viktig roll genom att organisera och leda massprotester mot de kommande månadernas ekonomiska reformer.

I valet till den nationella församlingen fick APR endast ett blygsamt resultat: 2,73 procent av rösterna, och en plats i församlingen. Några av orsakerna till det låga valresultatet var censureringen i media, bristen på pengar och den negativa propagandan från ledningen i PSUV. Det är en liten grupp i dagsläget men APR har fortfarande en stor politisk potential. Potentialen finns i dess politiska idéer och krav som man har fört fram ända sedan man lanserade sig i augusti förra året. Det är därför inte konstigt att tänka sig att det bolivarianska ledarskapet fruktar APR:s potential att utvecklas till en större politisk kraft i Venezuela.

Allvarliga anklagelser

Den 23 januari höll president Maduro ett tal från den så kallade folkets balkong i Miraflores palats, under minnesdagen för massornas störtande av Perez Jimérez diktatur 1958, som alltid varit en viktig dag för vänstern. I sitt tal sa han "Det finns vissa som försöker skada Chavismen inifrån och jag varnar er... För första gången varnar jag er för detta. Se upp för dessa splittrare som kallar sig för marxist-leninister och som säger sig vara mer riktiga Chavistas än Chávez själv. Se upp för bakom dem står USA-imperialismen. Va på er vakt i era bostadsområden, på universiteten och på gatorna."

På ett ledningsmöte för PSUV två dagar senare upprepade Maduro anklagelserna men uppmanade även till att avslöja "splittrarna" och antydde att de var kriminella: "Vi i det Nationella direktoratet för Venezuelas Enade Socialistiska Parti (PSUV) har enhälligt beslutat oss för att samla alla patriotiska krafter, för att konsolidera en stor nationell allians för att fördöma och peka ut splittrarna med för och efternamn, var de än befinner sig inför hela landet och världen, för att det är ett brott mot hemlandet, freden och revolutionen att försöka splittra den venezuelanska revolutionära rörelsen".

Fram tills nu har Maduros och det byråkratiska ledarskapet i PSUV:s taktik varit att förminska, ignorera och osynliggöra APR. Dock utgör den senaste tidens uttalanden en faktisk förändring i regeringens linje gentemot AMR. Det verkar nu som att taktiken är att lansera en smutskastningskampanj mot APR och alla organisationer inom plattformen men i synnerhet mot Venezuelas kommunistiska parti som utgör dess största del. Den mycket aggressiva tonen och uppmaningen om att avslöja "splittrarna" offentligt var de än befinner sig, är mycket allvarligt då det kan bana vägen för en våldsam repression mot APR inom en snar framtid.

President Maduro har till och med i sina tal använt adjektivet "trasnochado" – som på svenska ungefär kan sägas betyda föråldrad eller förlegad, som en refererens till APR och Kommunistpartiet. Detta är hämtat från Rómulo Betancourt, en berömd historisk ledare för venezuelas gamla socialdemokratiska parti, Acción Democrática, som urartade till ett högerparti för årtionden sedan. Han använde sig av det adjektivet på ett hånfullt sätt emot Kommunistpartiet och resten av den marxistiska vänstern på 1960-talet för att förlöjliga dem. Det är viktigt att understryka faktumet att Betancourt var ansvarig för morden på och försvinnanden av tusentals revolutionära aktivister under sin regeringstid.

Skandalösa lögner

Under de senaste dagarna har situationen förvärrats. Under nationalförsamlingens veckovisa sammanträdande förra torsdagen tog nationalförsamlingens ordförande, och före detta vicepresidenten samt borgmästare i Caracas, Jorge Rodríguez till orda efter Oscar Figuera – den nuvarande representanten för APR och Kommunistpartiet. Diskussionen kom framförallt att handla om ett uttalande för att högtidlighålla årsdagen för det militära vänsterupproret den 4 februari 1992, ledd av kamrat Chávez. Figuera argumenterade för att godkänna den första delen av motionen – till minne av upproret och dess politiska mål – men inte den andra, som handlade om regeringens nuvarande roll i att uppfylla målen idag.

I sitt svar reagerade Rodríguez på ett helt oproportionerligt sätt. Han ville praktiskt taget krossa den kamp APR fört och sälja in idén till den bolivarianska rörelsens gräsrotsmedlemmar att Kommunistpartiet och APR stöds av USA:s särskilda sändebud till Venezuela, Elliot Abrams, och att plattformens politiska arbete är kopplat till Abrams systematiska försök att störta Maduros regering.

Abrams var en av de viktigaste officerarna i Reagans administration och stödde kontrarevolutionära planer i Nicaragua (som naturligtvis involverade den skamliga Iran-Contras-affären), Guatemala, Honduras och El Salvador för att med hjälp av extremt våld utrota vänsterorganisationer.

Under Reagans administration skickades 1 miljon dollar dagligen till den salvadoranska armén för att bekämpa FMLN. Samtidigt utbildade USA-imperialismen hundratals militära styrkor från El Salvador, som senare blev de fruktansvärda dödspatrullerna skyldiga för att döda tusentals oskyldiga män, kvinnor och barn. Faktum är att El Mozote-massakern, som ägde rum 1981 i den östra delen av landet, var den värsta massakern i Latinamerikas moderna historia.

Således är Rodriguez kampanj mot Kommunistpartiet och APR, som försöker likställa oss med ett monster som Abrams, en enorm skandal och genuin skymf. APR och dess medlemsorganisationer har alla länge kämpat mot imperialismen och all form av imperialistisk aggression, och motsätter sig USA:s sanktioner mot Venezuela. Dessutom har de konsekvent krävt att Juan Guaidó bör arresteras för hans deltagande i den misslyckade kuppen 2019, försöket att störta den folkvalda presidenten, hans uppmaning till en amerikansk militärinvasion, hans samröre med invaderande legosoldater etc. Maduroregeringen har valt att släppa honom fri, medan den anklagar dem som vill se de pro-imperialistiska förrädarna fängslade för att vara "i maskopi med Elliot Abrams"!

Vidare sa Rodríguez ett par saker som inte är oviktiga. Till exempel att tiden var kommen att svara på påstådda provokationer från APR som tidigare har ignorerats. Dessa uttalanden kan vara avsedda för att uppmuntra beväpnade grupper som stöder regeringen, som en del colectivos eller den så kallade Cupaz, med syftet, som vi påpekade tidigare, att förbereda våldsamma attacker från dessa grupper mot APR under de kommande veckorna eller månaderna.

Attacker mot vänstern

Det är viktigt att påpeka att samtidigt som Maduroregeringen attackerar vänstern håller den möten med Fedecamaras, den främsta företagsorganisationen, som har varit inblandad i samtliga kuppförsök mot den bolivarianska revolutionen sedan kuppförsöket i april 2002. Den tidigare presidenten för Fedecamaras, Jorge Roig, hyllade offentligt attacken mot APR och Kommunistpartiet: "En god vän till mig, som har en sund politisk inställning, sa till mig att: 'det är underbart att regimen bekämpar det venezuelanska Kommunistpartiet under samma vecka som den träffar Fedecamaras'. Jag delar hans känslor."

I samma anda är det viktigt att än en gång förklara att ingen av de organisationer som tillhör APR någonsin varit och aldrig kommer att bli fiender till den bolivarianska revolutionen eller de bolivarianska massorna. Organisationer som CP, den venezuelanska delen av IMT, Lucha de Clases, förre detta Patria Para Todos-partiet – numera Rafael Uzcátegui-tendensen, Izquierda Unida och andra, har alltid varit trofasta anhängare av den socialistiska revolutionen i Venezuela, liksom konsekvent antiimperialister och antikapitalister.

Vi är varken fiender eller motståndare till de bolivarianska massorna. Vi kämpar för samma idéer som kamrat Chávez försvarade i "Golpe de Timón" (Vänd rodret), om det akuta behovet av att omvandla vårt samhälle till ett socialistiskt samhälle och att bekämpa alla former av nationellt och socialt förtryck som drabbar vårt folk. Men mot den bakgrunden är det angeläget att förklara att Maduroregeringens nuvarande politik står i fullständig motsättning till arbetarklassens intressen, och även till president Chávez arv.